I denna studie fördjupar jag mig i ämnesområdet dramapedagogik. Med utgångspunkt i fyra Dramapedagogiska perspektiv försöker jag beskriva och förklara dramapedagogik samt skapa förståelse för och inspirera till arbete med detta. För att uppnå detta har jag genom en hermeneutisk litteraturstudie utgått från de didaktiska frågorna vad, varför och hur. Dramapedagogik är ett ämnesområde vilket kan delas in i fyra pedagogiska perspektiv. Med agering som grundstomme fokuserar varje perspektiv på olika sidor av personlighets-, förståelse- och kunskapsutveckling.

Med denna studie har vi velat undersöka vilka synsätt som finns på drama inom förskolan och hur man förhåller sig till dessa synsätt i förskolans verksamhet. För att undersöka detta har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med både förskollärare och dramapedagoger. Med hjälp av Sternudds fyra Dramapedagogiska perspektiv har vi skilt de olika synsätten åt som framkommit i resultaten.Slutsatsen som vi har kommit fram till utifrån vår insamlade data är att både förskollärare och dramapedagoger använder sig av drama på mer eller mindre medvetna sätt och att deras synsätt på drama kan sammankopplas med Sternudds Dramapedagogiska perspektiv men även synsätt som går utöver Sternudds perspektiv..

Syftet med denna uppsats är att med en kvalitativ metod undersöka om dramapedagogiska övningar kan vara ett verktyg i undervisning av Argentinsk tango. Genom respondentintervju har jag försökt fånga elevernas upplevelse av dramapedagogiska övningar, om de tycker att det kan vara ett redskap för att utveckla kroppsmedvetenhet. Min intention med uppsatsen är att synliggöra dramapedagogiska övningar i undervisningen av Argentinsk tango. Utifrån detta har jag tittat på om det i förlängningen kan förenkla lärandet av steg och sekvenser. Svaren från intervjuerna har sammanställts och sedan bearbetats och analyserats genom valda begrepp utifrån litteraturen.

Syfte Denna studie har som syfte att undersöka huruvida dramapedagogiska metoder kan användas för att berika skådespelarnas konstnärliga och personliga utveckling under det förberedande arbetet inför en teaterföreställning. Metod För att öka reliabiliteten i materialet genom så kallad metodtriangulering, har vi valt att använda oss av två metoder för datainsamling; aktionsforskning och kvalitativ gruppintervju. Aktionsforskningen har följt modellen; planering, genomförande, observation och ny planering. Den kvalitativa gruppintervjun har utgått från semistrukturerade frågor som anpassat efter informanternas svar. Undersökningsgruppen har bestått av sju skådespelare i åldrarna 20-37 år, från den nystartade amatörteatergruppen Partisanteatern, varav fem har deltagit i gruppintervjun.

Denna litteraturstudie syftar till att unders?ka hur teater- och dramapedagogiska metoder kan anv?ndas i arbetet mot mobbning i skolmilj?. Genom en systematisk genomg?ng har 18 empiriska studier analyserats f?r att f? en djupare f?rst?else f?r metodanv?ndning, hur olika metoder p?verkar eleverna samt vilka begr?nsningar dessa metoder har i det praktiska arbetet. Resultatet visar att processdrama, forumteater och Creative Drama ?r de vanligast f?rekommande metoderna i det granskade materialet.

Detta är en etnografisk studie som syftar till att undersöka drama som kommunikativt ämne. Metoder som används är observationer och fokussamtal. Undersökningsområdet baseras på ett projekt i Borlänge kommun som kallas för Tusen Ord, där dramapedagoger arbetar språkfrämjande i en interaktiv utställning för barn och vuxna. Den dramapedagogiska verksamheten på Tusen Ord har studerats i tre olika skolgrupper: 5 åringar inom förskolan, år 4 i grundskolan och vuxna SFI elever (Svenska För Invandrare).Studien visar att kommunikativa funktioner i hög utsträckning finns närvarande i den dramapedagogiska verksamheten på Tusen Ord.      Nyckelord: Dramapedagogik, fantasi, berättande, kommunikation, språk      .

En kvalitativ etnografiinspirerad studie med hermeneutisk ansats och med syftet att underso?ka den dramapedagogiska reflektionens sa?rdrag genom att se hur reflektion kan komma till uttryck i dramapedagogisk verksamhet. Studien vill belysa hur begreppet reflektion kan fo?rsta?s i en dramapedagogisk kontext och sta?ller sig fra?gan om reflektion kan fo?rsta?s som na?got annat a?n en verbal kognitiv process. Uppsatsen behandlar teoretiska perspektiv pa? reflektionsbegreppet och relaterar genom abduktion dessa till ett empiriskt material i fo?rsta hand besta?ende av tva? deltagande observationer.

Detta är en etnografisk studie som syftar till att undersöka drama som kommunikativt ämne. Metoder som används är observationer och fokussamtal. Undersökningsområdet baseras på ett projekt i Borlänge kommun som kallas för Tusen Ord, där dramapedagoger arbetar språkfrämjande i en interaktiv utställning för barn och vuxna. Den dramapedagogiska verksamheten på Tusen Ord har studerats i tre olika skolgrupper: 5 åringar inom förskolan, år 4 i grundskolan och vuxna SFI elever (Svenska För Invandrare).Studien visar att kommunikativa funktioner i hög utsträckning finns närvarande i den dramapedagogiska verksamheten på Tusen Ord.      Nyckelord: Dramapedagogik, fantasi, berättande, kommunikation, språk      .

Uppsatsens syfte är att belysa dramapedagogers olika uppfattningar av att arbeta med konflikthantering i skolan för att fördjupa kunskapen om dramapedagogisk didaktik i sammanhanget.  Ansatsen är inspirerad av fenomenografi och hermeneutik. Empirin analyseras i olika beskrivningskategorier som utgör det så kallade utfallsrummet och söker svaret på frågeställningen:Vilka olika uppfattningar har dramapedagoger av konflikthantering i skolan?Undersökningens fyra beskrivningskategorier består av pedagogiskt förhållningssätt, lyckade exempel, svårigheter och pedagogisk kompetens. Vidare görs en hermeneutisk tolkning där resultatet kopplas till Sternudds (2000) Dramapedagogiska perspektiv.

Syftet med denna C-uppsats är att belysa, beskriva och förstådramapedagogisk grundsyn,synligöra ett yrkeskunnande samt bidratill ett annat sätt att samtala och reflektera om/kringdramapedagogisk grundsyn. Metodenär fokussamtal med informanter bestående avyrkesverksamma dramapedagoger. Undersökningsfrågan är:Hur kan berättelser om dramapedagogiska misstag synliggöra dramapedagogisk grundsyn?Undersökningen är kvalitativ och ansatsen är hermeneutisk/ fenomenologisk. Analysen ärfenomenologisk där meningskärnor söks för att sedan pröva detta mot hermeneutisk tolkning.Bakgrundsmaterialet berör dramapedagogik samt pedagogisk grundsyn, tyst kunskap ochförförståelse.Resultatet i denna undersökning kopplas till Christer Stensmos fem aspekterkring filosofiskafrågor.

Syftet med studien är att undersöka vad som kännetecknar pedagogiskt drama och upplevelsen av dramapedagogiska övningar ur ungdomars perspektiv. Studien fokuserar processen när pedagoger från ett kulturhus möter ungdomar i skolår 8 och har frågeställningarna: 1) Hur ser den pedagogiska processen ut i ungdomarnas möte med Drömmarnas hus pedagoger ut? 2) Hur upplever ungdomarna dramaövningarna? Utifrån en fenomenologiskt inspirerad ansats och kvalitativ metod har ungdomarna observerats i mötet med pedagogerna samt intervjuats om upplevelsen av dramaövningarna. Studiens resultat har tolkats utifrån social kunskapsteori. Den pedagogiska processen och ungdomarnas upplevelse av dramaövningarna kännetecknas av att självkänslan stärks, inlärningen ökar, koncentrationsförmågan stärks, arbetsformen är lustfylld och demokratisk, samarbetsförmågan utvecklas och relationer fördjupas.

Studiens syfte är att ge en bild av hantverkskunnande i dramaledarskap och beskriva erfarna dramaledares expertis. Med en kvalitativ ansats och med en deskriptiv fallstudie som metod kombineras litteraturstudier med deltagande observation samt intervjuer. Resultatet diskuteras med stöd av teorier om hantverkskunnande med särskilt fokus på Dreyfus modell ?från novis till expert? samt Hoffmans modell ?från okunnig till mästare och superexpert? (min översättning). Dramaledarnas iscensättning av dramaprocessen analyseras utifrån Sternudds Dramapedagogiska perspektiv.

Undersökningen söker efter dramapedagogiska metoder som kan användas i en allmän estetisk fostran. Först undersöks begreppet estetisk fostran med fokusgrupper som metod. Fokussamtalen tolkas med hjälp av Reads (1956) tankar om estetik indelad i tre olika aktiviteter: Självuttryckets aktivitet, Iakttagandets aktivitet och Uppskattningens aktivitet. Undersökningens framåtsyftande syfte bygger på flera forskares (Lindgren 2006 m.fl.) uppfattningar om estetikbegreppets glidning från ett mediespecifikt perspektiv, det vill säga en estetik som har med konstnärlig aktivitet att göra, till ett medieneutralt perspektiv, alltså en estetik som inte har med konstnärlig aktivitet att göra. Resultatet tolkas och analyseras alltså utifrån ett medieneutralt perspektiv.

Uppsatsens syfte är att bidra till utvecklingen av kunskap om tyst kunskap i allmänhet och inom dramapedagogik i synnerhet. I denna uppsats undersöks tyst kunskap inom dramapedagogik genom att synliggöra en dramapedagogs pedagogiska strategier. I förlängningen är även förhoppningen att uppsatsens resultat kan bidra till att utveckla de pedagogiska strategierna samt stärka den dramapedagogiska professionen. Teoretiska utgångspunkter är i huvudsak olika teorier om tyst kunskap. De metoder som används är observation, intervju samt analys med hjälp av två strateginät i dataprogrammet Complador. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att en stor del av informantens professionella överväganden och handlanden baseras på hennes tysta kunskap.

Syftet med undersökningen är att undersöka dramapedagogikens plats inom den svenska kriminalvården samt att se om några kopplingar till skolans värld synliggörs. Med plats menas det utrymme dramapedagogiken tillskrivs och hur detta kan se ut. Utifrån tre kvalitativa intervjuer synliggörs dramapedagogikens syfte, fördelar, förutsättningar samt dess mötta motstånd, inom Kriminalvården. Resultatet från intervjuerna analyseras, diskuteras och tolkas med innehållsanalytisk metod. Informanterna är tre anställda/tidigare anställda, som på olika sätt varit och/eller är involverade i dramapedagogisk verksamhet inom Kriminalvården.